PROCESSOR (CPU)
Processorn eller "CPU" är hjärtat och en viktig del av datorn, utan vilken ingen modern dator skulle kunna fungera. Den sätter takten med sin interna struktur av hela enheten och påverkar därför datorns totala prestanda i maximal utsträckning. Valet av processor definierar datorn som helhet.
Det finns många processorer, men vi kommer att vara intresserade av tre grundläggande plattformar:
- INTEL
- AMD
- ARM
INTEL
Det är den mest utbredda plattformen runt om i världen, den sticker ut främst för sitt pris, men också för sin prestanda. Intel gjorde sitt avtryck främst från början av datoreran när det var den enda som kunde leverera en extrem mängd processorer av XEON-typ (många kärnor och massor av trådar) för behoven hos servrar, processorer av CENTRINO-typ som användes flitigt vid tidpunkten för de första tunna bärbara datorerna med lång uthållighet handlade det dock fortfarande bara om kontorsmaskiner och även om spelarna hade ett val vid den tiden var INTEL alltid på topp. Den första stora revolutionen inom processorer kom med den första Core-i3 (tvåkärniga) processorn, följt av Core-i5 (fyra kärnor) och sedan Core-i7 (åtta kärnor) Intel bytte till TurboBOOST 2.0-teknik och lade till Hyperthreading (flertrådad bearbetning, som fram till dess var domänen för praktiskt taget endast datacenter, servrar och videoredigeringsaggregat). På den tiden fanns det dock betydande konkurrens från AMD. Så INTEL började driva på sågen och idag har vi core-i3/i5/i7/i9 av den tolfte generationen, som fortfarande anses vara mainstream både i arbetssfären och i spelvärlden... Vi gillar också att använda INTEL i våra set eftersom det har det bredaste stödet och i princip kommer det alltid att vara billigare än konkurrerande plattformar.
INTEL kännetecknas av en svalare termisk profil, låg förbrukning, breda och höga frekvenser och möjligheten till OVECLOCKING, vilket vi kommer att prata om nedan i artikeln eftersom det går över teknik.
AMD
AMD har alltid varit Intels största konkurrent, både inom industriell användning och i spelvärlden. Under Intel Centrino-eran hade AMD den primära PC-plattformen X2/X4 ATHLON, som har överlevt än idag i en betydligt modifierad form känd som ATHLON A6/8/10. Därefter finns en serie känd för namnet på sin arkitektur, nämligen BULLDOZER, dvs. FX-seriens processorer. Dessa var de kraftfullaste och hade i princip upplåsta multiplikatorer, så de klockade på otroliga frekvenser. Det bör noteras här att ett av rekorden sattes av en youtuber känd som "RX4D", som fick sin FX -8320e över 10.2 GHz med alla fyra "Bulldozer-kärnor". Men sådan teknik medför ett problem, och det är spillvärme, och det är AMDs verkliga akilleshäl. Många skämtare svarar "värme" när de frågas vilken processor de har i min dator. Vilket fortfarande gäller för AMD, även om Bulldozer-tekniken har överträffats. Så till skillnad från Intel behövs massiva kylare och bra luftflöde. Nästa steg är den serverbaserade EPYC, som avsevärt överträffade Intel i antal, men frekvenserna var extremt låga och det höll dem på gränsen. AMD lärde sig av allt de uppnådde och gav Intel ett rejält slag när de födde RYZEN- och THREDRIPPER-processorerna, som idag dominerar spelvärlden eftersom deras popularitet och spridning har lett till skapandet av många komponenter från kända namn, och samtidigt försöker AMD pressa ner priset. En annan fördel med AMD är produktionen av sina egna GPU:er (grafikkort), vilket gör deras hårdvara från början mycket bättre rustad för samarbete inom produktkretsen, vilket håller dem i rampljuset i spelvärlden mer än någonsin tidigare. Det bör noteras att AMD är dyrare än den tidigare nämnda Intel, ibland till och med tiotals procent, men för pengarna får du oslagbar prestanda från AMD.
AMD kännetecknas av extrem prestanda till priset av ett högre pris, högre kylningskrav och dyrare komponenter.
ARM
ARM-processorer kallas generellt för SoC (eller System on Chip) och finns överallt i dina telefoner, smarta TV-apparater, men även till exempel i kylskåp. Men det som är viktigt för oss är deras prestanda kontra förbrukning. alla vet det.. Du sitter hemma framför din PC och sätter på PUBG och hey.. FPS sjunker under 25 och spelet är inte bara ospelbart utan kan inte ses och i samma ögonblick drar du upp telefonen ur fickan och går med kampen och du utses till vinnare och samtidigt har du 1080P upplösning i båda fallen vad är det?? Det är en skillnad i ARM-arkitekturen, plattformen är i första hand unix (d.v.s. stöder främst linux) och så är den mycket effektivare när det gäller spel och du njuter av absolut smidig action.. hur är det möjligt, du har en superbudget PC efter allt.. som sagt, det fungerar om kombinationen av flera faktorer Unix operativsystem, högre FPS/watt effektivitet, helt annan arkitektur... men varför skriver vi om det? För alla, unga som gamla, vill spela och tillverkarna vet det väl... Och så kom Qualcomm med Snapdragon 8cx-processorn. här kan du se dess kamp med mainstream i5 från Intel https://www.digitaltrends.com/computing/snapdragon-8cx-vs-core-i5/ det är inte en klassisk X86/X64-plattform som Intel och AMD, utan en emulatorn har på ett smart sätt smidd inuti X86 och tack vare detta kan du installera ett klassiskt operativsystem istället för ett Unix och spela och arbeta precis som på din PC med skillnaden att förbrukningen är 10x lägre och prestandan är identisk.. Även om det är en av de första svalorna, men som en Unix-älskare ( Arch Linux, Manjaro, OpenSuse) ser jag otroligt mycket fram emot den första ARM-dedikerade spelplattformen med kapaciteten hos en vanlig PC (inte som PS eller Xbox) jag letar efter fram till årets nyheter som vi kommer att informera om i veckobloggen på vår hemsida.
Nu ska vi prata om hur du väljer den bästa processorn för dina behov och du får en överblick över prestandamätning och därmed möjligheten att mer lämpligt välja en CPU för din setup efter din jobb- eller speldator.
Ett mycket lämpligt och välkänt program är "PassMark" och "PCMark" som utför det så kallade "BENCHMARK" (test av en PC-uppsättning för stabilitet, prestanda och detektering av möjliga problem). I slutet visar det oss grafer med en översikt över prestandavärdena för enskilda komponenter och även stabiliteten som helhet, om vissa komponenter tillsammans skapar ett HW/SW-problem som kan orsaka systeminstabilitet. Varje dator från oss genomgår ett mycket hyfsat 4-timmarstest. Professionellt kallat "Elddopet" där alla komponenter artificiellt når sitt maximum och lämnas så under hela testets varaktighet. I sådana uppsättningar övervakar vi att kylningen fungerar korrekt, stabiliteten, FPS-fall och den övergripande stabiliteten i uppsättningens prestanda. Om något är fel kan vi alltid hitta en lösning genom att uppdatera och ställa in BIOS, byta ut komponenter eller felsöka programvaran. Vi kommunicerar alltid detta med varje kund individuellt och alla får ett testcertifikat med testvärdena och ett lyckat burn-in-test. Sedan behöver du bara packa upp datorn och börja arbeta, spela, titta på YouTube eller streama. Du kan hämta programmen här via länkarna nedan
https://benchmarks.ul.com/pcmark10 https://www.passmark.com/
Och eftersom du redan vet hur det fungerar kommer vi att visa 2 exempel i praktiken. Jag valde samma grafikkort för båda, vi kommer att skilja på Intel vs Amd-processorer och du kommer genast att känna igen skillnaden i prestanda.
Hur kan du se samma GPU (grafikkort) och olika CPU (processor) skillnaden i frekvenser -100MHz för AMD och ändå kan den slå Intel rejält.. Hur är det?? Det handlar om effektivitet. vad Intel driver med AMD-frekvenser kan kompensera för SMT-teknik (super multi treding), vilket ökar dess effektivitet även vid lägre frekvenser, och ibland till och med 15-25%, visst är det dyrare, men prestandan är obestridlig. Detta är bara ett exempel på en spelare när det gäller applikationer som inte använder något annat än de första 2 kärnorna och inte trådar, så Intel kommer att dominera med 5-7%, men det kommer att göra det. så återigen är den viktiga frågan vad datorn ska användas till.. Ju mer vi känner till dina krav, desto mer sannolikt kommer vi att hitta den mest lämpliga maskinen för dig..
Så vid det här laget har vi en ungefärlig uppfattning om vad som är det mest lämpliga alternativet för oss enligt våra behov. Men vad ska du göra om du vill dela dina spelupplevelser med hela världen? Hur man gör det? vad behöver vi för det? och hur kommer det att påverka oss i denna CPU? vi kommer att förklara det här.
Så... Vilken CPU för streaming? Det är en knepig fråga... Så först ska vi förklara grunderna eftersom det här alternativet beror på flera faktorer. Först och främst tar vi en referens "PC AMD" med Ryzen 5. Vi streamar APEX LEGEND i 4K och vi vet att under sådana förhållanden kommer det att ge oss fantastiska 106 FPS. Om vi börjar streama tar vi naturligtvis en betydande del av prestandan från både CPU och GPU... så låt oss räkna för alla fall upp till 30%. Att bearbeta all action + ljudbehandling och skicka allt detta under någon profil till världen över nätverket tar helt enkelt en del av prestandan... Så vi har råd att streama från 4K men bara 60 FPS så att spelupplevelsen är stabil för både spelare och tittare på plattformarna. När det gäller en referens "PC INTEL" med Core I-7 i 4K har vi bara 88 FPS. Så, med en prestandaminskning på 30 % kan vi inte förvänta oss jämna 60FPS, så vi får nöja oss med endast 2K (1440p) vid 60FPS. Och skillnaden här ligger egentligen "BARA" i processorns typ och prestanda, vilket drastiskt avgör resultatet, även om grafikkorten är identiska och Ryzen är 100 MHz svagare än Intel. Så man kan säga att för att streama i 4K 60FPS behöver man en processor med 22182 poäng eller bättre. 
22182 poäng
Generellt kan man säga att streaming mellan 1080p och 4K kräver prestanda lika med prestandan hos en Core i5 4:e generationen, dvs 4 kärnor, 4 trådar, ungefär över 3GHz, en sådan processor har 5392 punkter. Denna prestanda är nödvändig för att streamar själv utan att datorn gör något mer.
Det är därför beslutet om vilken CPU som ska användas är extremt viktigt. Och det är därför varje konstruktion bör börja med valet av CPU. Vi gör det alltid så, och tack vare oss vet du det nu också..
Termisk profil (TDP)
Som jag nämnde är en annan faktor som påverkar valet den termiska profilen.. för en dator för spel, videoredigering och streaming är det nödvändigt att räkna med bra kylning och därför bullrigare drift, vilket kan begränsas av flera faktorer som vi ska prata om handla om. Tyst drift och låga temperaturer, så ännu mer kompakt förpackning kan förväntas för kontors- och multimedia-datorer.. Dessutom påverkar denna parameter även kompaktheten i designen, eftersom en 16cm kylare helt enkelt inte passar in i MiniITX..
Med speluppsättningar måste du vara uppmärksam på korrekt kylning av processorn, oavsett typ (även om vi alla vet att AMD är en mästare i höga temperaturer, inklusive GPU: er). Så låt oss prata om TDP, aka Thermal Designkraft. Så vi pratar om processorns maximala värmeförlust, vilket är förhållandet mellan spänningen och strömmen som processorn tål under de värsta förhållandena.. det vill säga dess hälsosamma maximum för vilket tillverkaren garanterar funktionalitet under varaktigheten av garantitiden.
Varje processor har detta värde någon annanstans.. Hög TDP betyder inte alltid hög prestanda, då vi måste se det i relation till CPU-generationer där varje nästa generation har högre frekvens, högre prestanda, lägre eller samma förbrukning. Förbrukningen anges i enheter av Watt. Till exempel Core-i5 4670K, TDP-84Watt.
Så, med AMD måste vi generellt räkna med en större kylare, d.v.s. ett maximalt MicroATX-chassi för en klassisk luftkylare, eftersom AMDs TDP i genomsnitt ligger på 75-125W. Å andra sidan kan vi med INTEL också använda en MiniITX-kylare med "liknande" prestanda (riktmärken) eftersom dess genomsnittliga TDP ligger på cirka 65-84W. Ett dåligt val av kylning resulterar i snabb förstörelse av processorn, eller en långsammare variant där lagg, slutare och i slutändan en extrem prestandaminskning gradvis uppstår. I bästa fall kommer man "bara" inte att nå den nominella prestandan.
Men luftkylning, termiska pastor och vattenkylning kommer att vara ett eget kapitel, som vi kommer att prata om i en annan artikel, där vi kommer att diskutera det i detalj...
Jag lärde mig fler koncept, förstod djupare hur kompakt CPU-valet är och nu ska vi titta på något som intresserar varje spelare och det är...
ÖVERKLOCKNING (OC)
Asais mest intressanta, mest mystiska och mest värdefulla förmåga var att kunna pressa ut mer FPS ur processorn utan att bränna ut den. Tidigare var man tvungen att ställa in allt i BIOS och förstå individuella termer. Idag är överklockning, hädanefter kallat "OC", i princip en barnlek. De flesta moderna BIOS har nu en OC- eller PERFORMANCE-lägesknapp. Så du kan lösa allt med ett klick utan rädsla och utan BSOD (blue death). För Deep OC behöver du fortfarande känna till många parametrar och deras ömsesidiga interaktion. Grunden är multiplikatorn, CPU-spänningen, kärnfrekvensen och busshastigheten. Tack vare detta kan även en mindre erfaren användare säkert uppnå upp till 10-15% prestandaökning utan att behöva modifiera kylningen eller strömförsörjningen. På senare tid har UNDERVOLTAGE blivit en succé. Paradoxalt nog, genom att minska spänningen och bibehålla frekvensen, kommer även strömmen och därmed temperaturen att minska, vilket möjliggör högre prestanda och minskade FPS-fall samt ökad jämnhet, eftersom processorn praktiskt taget aldrig kan strypa eller nå maximal TDP igen och som en del av "självförsvar" kommer processorn automatiskt att minska frekvensen och därmed kylas ner, vilket resulterar i ett enormt prestandafall.