obchodní podmínky

Det anses att varje minderårig som inte har förvärvat full självständighet är kapabel till rättsliga åtgärder som är lämpliga för den intellektuella och fria mognad för minderåriga i hans ålder.

(1) Om det juridiska ombudet har gett en minderårig som inte har förvärvat full autonomi, i enlighet med privatlivets sedvänjor, samtycke till en viss rättshandling eller för att uppnå ett visst syfte, kan den minderårige själv handla lagligt inom gränserna för samtycke, såvida detta inte är specifikt förbjudet enligt lag; samtycke kan därefter begränsas eller dras tillbaka.

(2) Om det finns mer än ett juridiskt ombud räcker det om minst en av dem uttrycker sin vilja gentemot den tredje personen. Om flera företrädare agerar tillsammans och motsäger varandra kommer dock någon av dems tal inte att beaktas.

(1) Om den juridiska företrädaren för en minderårig, som inte har förvärvat full självständighet, ger sitt samtycke till oberoende drift av en kommersiell anläggning eller annan liknande förvärvsverksamhet, blir den minderårige berättigad till åtgärder som är kopplade till denna verksamhet. Rättens tillstånd krävs för att samtycket ska vara giltigt.

(2) Rättens tillstånd ersätter villkoret om viss ålder, om det är fastställt för utövande av viss förvärvsverksamhet genom annan lagreglering.

(3) Samtycke kan återkallas av det juridiska ombudet endast med domstolens tillstånd.

Beroende arbete av minderåriga under femton år eller minderåriga som inte har fullgjort grundskolan är förbjudet. Dessa minderåriga får endast utföra konstnärliga, kulturella, reklam- eller sportaktiviteter under de villkor som fastställs i en annan laglig förordning.

(1) En minderårig som har fyllt femton år och genomgått grundskolan får åta sig att utföra beroende arbete enligt annan lagreglering.

(2) Den juridiska företrädaren för en minderårig som inte har fyllt sexton år får säga upp sitt anställningsförhållande eller avtal för utförande av arbete som skapar en liknande skyldighet mellan arbetstagaren och arbetsgivaren, om detta är nödvändigt av hänsyn till utbildningen, utvecklingen eller den minderåriges hälsa, på det sätt som fastställts i en annan lagföreskrift.

En minderårig som inte har förvärvat full självständighet är aldrig, oavsett innehållet i andra bestämmelser, kapabel att agera självständigt i de frågor för vilka även hans juridiska ombud skulle behöva domstolens tillstånd.

(1) Om en omyndig som inte är helt självständig föreslår att rätten ska ge honom självstyre, kommer rätten att bevilja förslaget om den omyndige har fyllt sexton år, om hans förmåga att försörja sig och sköta sina egna angelägenheter är bevisad och om den omyndiges juridiska ombud samtycker till förslaget. I andra fall kommer domstolen att bifalla begäran om det av allvarliga skäl ligger i den minderåriges intresse.

(2) Under de förutsättningar som anges i punkt 1 kommer domstolen att bevilja ett mindre självbestämmande även på förslag av hans juridiska ombud, om den minderårige samtycker till förslaget.

I avvaktan på sin egen oförmåga att handla rättsligt kan en person uttrycka en vilja att hans angelägenheter förvaltas på ett visst sätt, eller att en viss person förvaltar dem eller att en viss person blir hans förmyndare.

(1) Om förklaringen inte har formen av allmän handling, ska den göras genom en privat handling med datum och styrkt av två vittnen; vittnet ska i bekräftelsen lämna uppgifter om sig själv genom vilka han kan identifieras.

(2) Vittnen kan endast vara personer som inte har något intresse av uttalandet och dess innehåll och som inte är blinda, döva, stumma eller okunniga om det språk som uttalandet görs på. Vittnen ska underteckna utlåtandet och kunna bekräfta deklarantens handlingsförmåga och innehållet i hans utlåtande.

(3) Om innehållet i en förklaring avgiven genom en allmän handling avgör vem som ska bli förmyndare, ska den som upprättat den offentliga handlingen ange uppgifterna om vem som avgett förklaringen, vem som kallas som förmyndare och vem som upprättat den offentliga handlingen i en icke-offentlig lista som förs enligt annan lag .

(1) Om uttalandet görs av en blind person eller en person som inte kan eller inte kan läsa eller skriva, ska uttalandet läsas upp för honom av ett vittne som inte har skrivit uttalandet. En blind person, eller en person som inte kan eller inte kan läsa eller skriva, ska inför vittnen intyga att handlingen innehåller hans sanna vilja.

(2) Om uttalandet görs av en sensorisk funktionsnedsättning som inte kan läsa eller skriva, ska innehållet i handlingen tolkas för honom på det sätt för kommunikation han valt, av ett vittne som inte skrivit uttalandet; alla vittnen måste behärska det kommunikationsmedel med vilket innehållet i handlingen tolkas. Den som gör uttalandet bekräftar inför vittnen, med hjälp av den valda kommunikationsmetoden, att dokumentet innehåller hans sanna vilja.

(1) För att uttryckligen återkalla en förklaring krävs en viljeförklaring i den form som föreskrivs i 39 § 1 mom.

(2) Om handlingen som innehåller deklarationen förstörs av den som gjort den får det verkningar av återkallelse.

Om förklaringen avser en annan fråga än förmyndarens yrke och om förklaringens verkan är knuten till ett villkor, beslutar rätten om villkorets uppfyllelse.

Om omständigheterna uppenbarligen ändras på ett så väsentligt sätt att den som avgett uttalandet inte skulle ha gjort det under sådana omständigheter eller skulle ha gjort det med ett annat innehåll, kommer rätten att ändra eller upphäva uttalandet om den som avgett uttalandet annars skulle riskera allvarlig skada. Innan domstolen utfärdar ett beslut kommer domstolen att göra nödvändiga ansträngningar för att ta reda på åsikten från den person vars uttalande den avgör, även med hjälp av den kommunikationsmetod som personen väljer.

Om förklaringen eller dess återkallelse är ogiltigt, kommer domstolen att pröva dem, om det inte finns anledning att betvivla den som gjort dem.

Om en person behöver hjälp med att fatta ett beslut på grund av att en psykisk störning orsakar svårigheter i detta, även om han kanske inte är begränsad i sin autonomi, kan han ordna tillhandahållandet av stöd med supportern; det kan finnas fler supportrar.

(1) Med assistansavtalet förbinder sig supportern gentemot stödmottagaren att med hans samtycke närvara vid hans rättsliga förfarande, att han kommer att förse honom med nödvändig information och kommunikation samt att han kommer att biträdas av råd.

(2) Kontraktet träder i kraft den dag det godkänns av domstolen. Om avtalet inte ingås skriftligen är parterna skyldiga att visa sin vilja att ingå avtalet inför domstolen. Rätten kommer inte att godkänna kontraktet om supporterns intressen står i konflikt med de stöddas intressen.

(1) Sponsorn får inte äventyra de stöddas intressen genom otillbörlig påverkan, inte heller berika sig själv utan anledning på den stöddes bekostnad.

(2) Supportern fortsätter i fullgörandet av sina uppgifter i enlighet med de stöddas beslut. Om den försörjde juridiskt agerar skriftligen, kan stödjaren bifoga sin underskrift som anger sin funktion, samt eventuellt även information om det stöd han gett den försörjde; supportern har också rätt att invända mot ogiltigheten av den stödda rättshandlingen.

På yrkande av den stödde eller anhängaren ska domstolen återkalla anhängaren; domstolen kommer att återkalla den även om sponsorn allvarligt bryter mot sina skyldigheter, även utan motion.

(1) Om en psykisk störning hindrar en vuxen som inte har någon annan företrädare att agera självständigt, får han eller hon företrädas av sin efterkommande, anfader, syskon, make eller sambo eller en person som levt med den företrädde i ett gemensamt hushåll för minst tre år innan representationen inrättas.

(2) Ombudet ska informera den företrädda personen att han/hon kommer att företräda honom/henne och ska tydligt förklara för honom/henne representationens art och konsekvenser. Om den som ska företrädas vägrar, sker inte representationen; förmågan att uttrycka en önskan är tillräcklig för avslag.

Domstolsgodkännande krävs för att upprätta representation. Innan domstolen utfärdar ett beslut kommer domstolen att göra nödvändiga ansträngningar för att ta reda på den företräddes åsikten, även med hjälp av den kommunikationsmetod som den företrädda personen väljer.

Ombudet säkerställer skyddet av de representerades intressen och fullgörandet av hans rättigheter samt att hans levnadssätt inte strider mot hans förmågor och att det, om detta inte rimligen kan motarbetas, motsvarar de representerades speciella idéer och önskemål.

(1) Representationen gäller vanliga angelägenheter, eftersom den motsvarar den företräddes levnadsvillkor. Ombudet har dock inte behörighet att ge samtycke till att störa en persons psykiska eller fysiska integritet med bestående konsekvenser.

(2) Ombudet kan sköta de företräddes inkomster i den utsträckning som behövs för tillhandahållande av vanliga angelägenheter, eftersom den motsvarar de representerades levnadsvillkor; han kan dock endast hantera medlen på den företrädda personens konto i den utsträckning som inte överstiger en enskilds månatliga levnadslön enligt annan lagreglering.

Om personen företräds av mer än ett ombud räcker det om en av dem agerar. Om flera företrädare agerar tillsammans och motsäger varandra kommer dock någon av dems tal inte att beaktas.

(1) Representationen upphör om ombudet avsäger sig det eller om den företrädde vägrar att ytterligare representeras av ombudet; förmågan att uttrycka en önskan är tillräcklig för avslag. Ombudet upphör också om rätten förordnar en förmyndare för den företrädde.

(2) Om ett beslutsstödsavtal ingås upphör ombudet att vara verksamt i den mån den företrädde är juridiskt behörig att agera.

(1) Begränsning av självrättigheter kan endast göras i den berörda personens intresse, efter att ha träffat honom och med fullt erkännande av hans rättigheter och hans personliga unika karaktär. Därvid måste ingående beaktas omfattningen och graden av en persons oförmåga att sköta sina angelägenheter.

(2) En persons autonomi kan endast begränsas om han annars riskerar att drabbas allvarligt och om mildare och mindre restriktiva åtgärder inte är tillräckliga med hänsyn till hans intressen.

(1) Endast en domstol kan begränsa en persons autonomi.

(2) Domstolen kommer att göra de ansträngningar som krävs för att ta reda på den persons åsikt om vars autonomi den avgör, även med hjälp av den kommunikationsmetod som personen väljer.

(1) Domstolen kan begränsa en persons autonomi i den mån en person inte är kapabel till rättsliga åtgärder på grund av en psykisk störning som inte bara är tillfällig, och den kommer att definiera i vilken utsträckning personens möjlighet att rättsligt agera självständigt har begränsats.

(2) Om en person har svårigheter att kommunicera är detta inte i sig ett skäl att begränsa autonomin.

Rätten får anförtro tredje man verkställighet av vissa enskilda rättshandlingar eller förvaltning av egendom under förfarandet om behörighetsbegränsning, om detta är nödvändigt för att förhindra allvarlig skada.

Rätten får begränsa sitt utrymme för skönsmässig bedömning i samband med visst ärende till den tid som behövs för dess avgörande eller till viss tid som eljest bestämts, dock högst tre år; vid utgången av fristen upphör begränsningarnas rättsverkningar. Om ett förfarande inleds under denna tid för att förlänga preskriptionstiden, består dock rättsverkningarna av det ursprungliga beslutet tills ett nytt beslut meddelas, dock högst ett år.

Om omständigheterna ändras kommer rätten omedelbart att ändra eller upphäva sitt beslut, även utan motion.

Om domstolen beslutar att begränsa en persons självständighet kan den som den kallat till förmyndare föreslå att bli förmyndare; om hon inte lämnar förslaget får rätten ta reda på hennes ståndpunkt. Om denne är berättigad till förmynderskap, förordnar rätten honom till förmyndare med hans samtycke.

I ett beslut om begränsning av autonomin förordnar domstolen en förmyndare för en person. Vid val av vårdnadshavare tar domstolen hänsyn till avdelningens önskemål, hans behov och förslag från personer som står vårdnadshavarna nära, om de ser till hans fördel, och ser till att valet av vårdnadshavare inte orsakar avdelningens misstro mot vårdnadshavaren.

En vårdnadshavare får inte förordna en person som är rättsligt oförmögen att verka eller en person vars intressen står i strid med avdelningens intressen eller verksamhetsutövare av en anläggning där avdelningen är bosatt eller tillhandahåller tjänster åt honom eller en person som är beroende av en sådan anläggning.

Beslutet att begränsa autonomin berövar inte en person rätten att agera självständigt lagligt i vanliga frågor i vardagen.

(1) Om vårdnadshavaren handlat självständigt, trots att han inte kunde agera utan vårdnadshavaren, kan hans rättsliga åtgärder endast ogiltigförklaras om de orsakar honom skada. Om dock endast en ändring av omfattningen av vårdnadshavarens åligganden är tillräcklig för att avhjälpa situationen, gör rätten det utan att vara bunden av parternas förslag.

(2) Om vårdnadshavaren handlat självständigt, trots att han inte kunde agera utan vårdnadshavaren, anses vårdnadshavarens agerande giltigt om vårdnadshavaren godkänt dem. Detta gäller även om en sådan rättshandling godkänts av aktören själv efter att denne förvärvat lagliga rättigheter.

(1) En persons namn är dennes person- och efternamn, eller hans andra namn och efternamn som enligt lagen tillhör honom. Varje person har rätt att använda sitt namn i juridiska förhållanden, samt rätten att skydda och respektera sitt namn.

(2) En person som använder ett annat namn än sitt eget i juridiska affärer bär konsekvenserna av misstag och den skada som uppstår.

(1) Den som drabbats av att hans rätt till namn ifrågasatts eller som lidit skada på grund av obehörigt intrång i denna rätt, särskilt genom obehörig användning av ett namn, kan kräva att det obehöriga intrånget avstår från eller att dess konsekvenser tas bort.

(2) Om vederbörande är frånvarande, eller om han är försvunnen, arbetsoförmögen eller om han av annan anledning inte kan utöva rätten att själv skydda sitt namn, får dennes make, ättling, anfader eller partner utöva den, om inte den drabbade t.o.m. om han är inkompetent, uttryckligen har gjort klart att han inte vill det.

(3) Om det otillåtna ingreppet avser efternamnet och om anledningen till detta är ett viktigt intresse av familjens skydd, kan maken eller annan närstående till den drabbade självständigt göra anspråk på skydd, även om deras rätt till namnet inte direkt påverkats. .

(1) En person kan anta en pseudonym för ett visst verksamhetsområde eller till och med för privat kommunikation. Rättsliga förfaranden under pseudonym är inte skadliga för giltigheten om det framgår vem som handlat och motparten inte kan hysa tvivel om den som agerar.

(2) Om en pseudonym blir känd åtnjuter den samma skydd som ett namn.

(1) En person har hemvist på en plats där han vistas i avsikt att permanent bo där under förutsättning att omständigheterna ändras; sådan avsikt kan utläsas av hans uttalande eller av omständigheterna i målet. Om en person anger en annan ort än sin egentliga bostad som sin bostad, kan vem som helst också åberopa sin egentliga bostad. Den som i god tro gör anspråk på nämnda plats kan inte hävda att han har sin egentliga bostad på annan ort.

(2) Om en person inte har en bostad anses den vara den plats där de bor. Om sådan plats inte kan fastställas, eller om den endast kan utredas med oproportionerliga svårigheter, anses den plats där personen har egendom, eller den plats där han senast uppehöll sig, vara en persons bostad.

(1) En persons personlighet skyddas, inklusive alla hans naturliga rättigheter. Alla är skyldiga att respektera en människas fria val att leva efter sin egen vilja.

(2) I synnerhet åtnjuter skydden en persons liv och värdighet, hans hälsa och rätten att leva i en gynnsam miljö, hans allvar, heder, integritet och hans yttringar av personlig karaktär.

(1) En person vars personlighet har drabbats har rätt att kräva att det otillåtna ingreppet stoppas eller att dess konsekvenser tas bort.

(2) Efter en persons död kan varje person som står honom nära göra anspråk på skyddet av sin personlighet.

(1) Om det obehöriga ingreppet i en persons personlighet har samband med dennes verksamhet i en juridisk person, kan denna juridiska person också utöva rätten att skydda hans personlighet; under hans livstid dock endast i hans namn och med hans samtycke. Om en person inte kan uttrycka sin vilja på grund av frånvaro eller bristande omdöme, krävs inte samtycke.

(2) Efter en persons död kan en juridisk person kräva att det otillåtna ingreppet stoppas och att dess konsekvenser undanröjs.

Att fånga en persons form på något sätt så att det går att fastställa dennes identitet utifrån bilden är endast möjligt med hans tillåtelse.

(1) Att utöka formen för en person är endast möjligt med hans tillstånd.

(2) Om någon samtycker till att visa sin likhet under omständigheter som det är tydligt att det kommer att spridas, är det giltigt att de också samtycker till dess reproduktion och spridning på vanligt sätt, som de rimligen kunde förvänta sig med tanke på omständigheterna.

Ingen får invadera en annans integritet om de inte har en laglig anledning att göra det. I synnerhet är det inte möjligt att kränka en persons privata utrymmen, övervaka deras privatliv eller göra en ljud- eller videoinspelning av det, använda sådana eller andra inspelningar som gjorts om en persons privatliv av tredje part, eller sprida sådana inspelningar om deras privatliv utan deras tillstånd. Även privata handlingar av personlig karaktär är skyddade i samma utsträckning.

(1) Den som har gett tillstånd att använda en skriftlig handling av personlig karaktär, en bild eller en ljud- eller bildupptagning som avser en person eller dennes uttryck av personlig karaktär, får återkalla tillståndet, även om han har lämnat det för viss tid. av tid.

(2) Om tillstånd som lämnats för viss tid återkallats utan att detta var motiverat av väsentlig ändring av förhållanden eller annan skälig anledning, ska klaganden ersätta den skada som uppstår för den som tillståndet har meddelats.

(1) Tillstånd krävs inte om bilden eller ljud- eller bildinspelningen tas eller används för att utöva eller skydda andras rättigheter eller lagligt skyddade intressen.

(2) Tillstånd krävs inte även om en likhet, en handling av personlig karaktär eller en ljud- eller bildupptagning tas eller används med stöd av lagen i myndighetssyfte eller om någon gör offentligt framträdande i en fråga av allmänt intresse.

En bild eller ljud- eller bildupptagning får även utan vederbörandes tillstånd förvärvas eller användas på lämpligt sätt för vetenskapliga eller konstnärliga ändamål och för press, radio, TV eller liknande nyheter.

Ett lagligt skäl att inkräkta på en annans integritet eller att använda hans eller hennes likhet, personliga skrift eller ljud- eller videoinspelning får inte användas på ett orimligt sätt i konflikt med en persons legitima intressen.

Människan är oberörbar.

(1) Människokroppen är under lagligt skydd även efter personens död. Att göra sig av med mänskliga kvarlevor och kvarlevor på ett sätt som är ovärdigt för den avlidne är förbjudet.

(2) Om de mänskliga kvarlevorna inte deponeras på allmän begravningsplats, har den som uttryckligen utsetts av personen före sin död rätt att frige dem; annars hans make, barn eller förälder i sin tur, och om ingen av dem är närvarande, eller om de vägrar att ta emot kvarlevorna, kommer hans arvtagare att ta emot dem.

En person kan tas in på en sjukvårdsinrättning utan hans samtycke eller förvaras där utan hans samtycke endast av skäl som stadgas i lag och under förutsättning att den nödvändiga vården för hans person inte kan säkerställas genom mildare och mindre restriktiva åtgärder. Att lämna in en motion om att begränsa autonomi utgör inte i sig en anledning till att en person ska tas till eller hållas i en sådan anläggning utan deras samtycke.

(1) Om en person tas in på eller hålls i förvar på en vårdinrättning, ska vårdgivaren omedelbart underrätta sitt juridiska ombud, vårdnadshavare eller stödjande och dennes make eller annan känd närstående person; han får dock inte göra kungörelsen till sin make eller annan närstående, om han förbjudits det.

(2) Antagning av en person till en inrättning som tillhandahåller hälso- och sjukvård meddelas av vårdgivaren inom 24 timmar till domstolen; detta gäller även om en person är frihetsberövad i en sådan anläggning. Domstolen beslutar om den vidtagna åtgärden inom sju dagar.

(1) Tillhandahållaren av hälso- och sjukvårdstjänster ska säkerställa att en person som tas in på en inrättning som tillhandahåller hälso- och sjukvård eller hålls i förvar i en sådan inrättning utan onödigt dröjsmål får en lämplig förklaring av sin rättsliga status, det rättsliga skälet för den vidtagna åtgärden och möjligheterna till juridisk skydd, inklusive rätten att välja en advokat eller förtrogen.

(2) Förklaringen ges på ett sådant sätt att en person tillräckligt kan förstå den och inse arten av den vidtagna åtgärden och dess konsekvenser; om en sådan person har ett juridiskt ombud, förmyndare eller biträde, ska förklaringen också lämnas till honom utan onödigt dröjsmål.

(1) Om en person har ett ombud eller en förvaltare ska vårdgivaren utan onödigt dröjsmål underrätta ombudet eller förvaltaren efter att ha fått kännedom om dem.

(2) Förvaltaren får utöva alla sina rättigheter för personens räkning i hans namn som uppkommer i samband med hans tillträde till den aktuella anläggningen eller hans innehav i en sådan anläggning. En supporter har samma rättigheter som en förvaltare.

Den som har tagits in på en vårdinrättning eller som hålls på den har rätt att diskutera sina egna angelägenheter med sin företrädare, förtrogna eller anhängare i en personlig intervju och utan närvaro av tredje part.

(1) En person som tas in på en inrättning som tillhandahåller hälso- och sjukvård eller hålls i en sådan inrättning har rätt att få sitt medicinska tillstånd, medicinska dokumentation eller uttalande från den behandlande läkaren om oförmåga att bedöma och uttrycka önskemål oberoende granskat av en läkare som är oberoende av leverantören. hälsotjänster i den anläggningen och dess operatör. En förvaltare eller supporter har samma rätt.

(2) Om prövningsrätten utövas redan innan domstolen fattar beslut enligt 105 § andra stycket, ska den kunna utövas på ett sådant sätt att domstolen kan bedöma resultatet av prövningen i en prövning av prövningstillståndet. vidtagen åtgärd.

Om domstolen beslutar om tillåtligheten av den vidtagna åtgärden godkänner denna tvångsvistelsen på en vårdanstalt, men detta fråntar inte rätten att vägra ett visst förfarande eller behandling.

(1) En person som har fått en kroppsdel ​​borttagen har rätt att få veta hur den har omhändertagits. Att göra sig av med den borttagna delen av människokroppen på ett sätt som är ovärdigt för en person eller på ett sätt som äventyrar folkhälsan är förbjudet.

(2) Den borttagna delen av en persons kropp kan användas för medicinska, forsknings- eller vetenskapliga ändamål under hans livstid, om han har gett sitt samtycke. Användning av en borttagen del av en persons kropp för ett ändamål som är ovanligt till sin natur kräver alltid hans uttryckliga samtycke.

(3) Detsamma gäller för det som har sitt ursprung i människokroppen som för delarna av människokroppen.

En person kan överlåta en del av sin kropp till en annan person endast på de villkor som fastställs i en annan lagföreskrift. Detta gäller inte för hår eller liknande delar av människokroppen som kan avlägsnas smärtfritt utan bedövning och som regenererar naturligt; dessa kan överlåtas till någon annan mot en avgift och ses som lösöre.

(1) En person har rätt att bestämma hur hans kropp ska omhändertas efter hans död.

(2) Att utföra obduktion eller använda en människokropp efter en persons död för medicinsk vetenskap, forskning eller för undervisningsändamål utan den avlidnes samtycke är endast möjligt om annan lag föreskriver.

(1) En person har rätt att bestämma vilken typ av begravning han ska ha. Om han inte lämnar ett uttryckligt beslut om det, beslutar den avlidnes man, och om det inte finns någon, den avlidnes barn, om hans begravning; finns det inga, så bestämmer föräldrarna, och om det inte finns, syskon till den avlidne; om de inte lever, då bestämmer deras barn, och om de inte är där heller, då någon av de nära människorna; om det inte finns någon av dessa personer, bestämmer den kommun inom vars territorium personen avlidit.

(2) Begravningskostnader och begravningsarrangemang täcks av dödsboet. Om kvarlåtenskapen inte räcker till för att täcka kostnaden för det begravningssätt den avlidne önskat, måste han åtminstone begravas på ett anständigt sätt enligt lokala seder.

(3) En annan lagreglering bestämmer hur och på vems bekostnad en person ska begravas vars kvarlåtenskap är otillräcklig för att täcka kostnaderna för begravningen och om ingen är villig att stå för kostnaderna för begravningen frivilligt.

Om en person avlider utan att samtycke till obduktion eller till användning av hans kropp efter döden enligt 113 §, gäller att han inte samtycker till obduktion eller sådan användning av hans kropp.

Den som samtycker till att efter sin död få sin kropp dissekerad eller brukad på sätt enligt 113 §, skall anteckna sin uppfattning i det register som förs enligt annan lagföreskrift; detta samtycke kan också uttryckas i en offentlig handling, eller mot en leverantör av hälsotjänster med effekter gentemot denna leverantör.

Samtycke till obduktion eller till användning av ens kropp efter döden för medicinsk vetenskap, forskning eller utbildningsändamål kan återkallas. Om en person på en vårdinrättning återkallar sitt samtycke kan han göra det genom ett skriftligt utlåtande.

(1) Åtminstone datumet för dess tillkomst, datumet för dess upplösning med angivande av det juridiska skälet och datumet för dess uppsägning, samt dess namn, registrerade kontorsadress och verksamhetsobjekt, namn och adress till bostaden eller registrerade kontoret för varje medlem av det lagstadgade organet, tillsammans med en uppgift om metoden, ska införas i det offentliga registret, hur detta organ representerar den juridiska personen och uppgifter om datum för tillkomst eller upphörande av deras funktion.

(2) En annan lagreglering bestämmer vad offentliga register över juridiska personer är, vilka juridiska personer som förs in i dem och hur, eller vilka andra uppgifter om juridiska personer som förs in i dem, och hur de raderas från dem, eller om en samling handlingar ingår i dem. av det offentliga registret. Offentliga register över juridiska personer är tillgängliga för alla; alla kan se dem och ta utdrag, beskrivningar eller kopior från dem.

(3) Ändras det antecknade förhållandet, skall den registrerade eller den som enligt lag är skyldig att utan oskäligt dröjsmål underrätta den som för det offentliga registret om ändringen, och han skall utan oskäligt dröjsmål införa denna ändring i det allmänna registret.

(1) Mot den som lagligen agerar med förtroende för de uppgifter som införts i det allmänna registret har den som anteckningen avser inte rätt att invända mot att anteckningen inte överensstämmer med verkligheten.

(2) Om uppgifterna i det offentliga registret har offentliggjorts kan ingen efter femton dagar från offentliggörandet hävda att de inte kunde ha känt till den publicerade informationen. Om de publicerade uppgifterna inte överensstämmer med de registrerade uppgifterna, kan den person som uppgifterna avser inte åberopa de publicerade uppgifterna mot en annan person; om hon däremot bevisar att hon kände till den angivna informationen kan hon invända mot att den publicerade informationen inte överensstämmer med den angivna informationen.

En juridisk person kan bildas genom en stiftande rättsakt, en lag, ett beslut av en myndighet eller på annat sätt som föreskrivs i annan lagföring.

(1) Det stiftande rättegångsförfarandet ska bestämma åtminstone den juridiska personens namn, säte, verksamhetsobjekt, den juridiska personens lagstadgade organ och hur det skapas, om lagen inte direkt föreskriver detta. Det kommer också att fastställa vilka de första medlemmarna i det lagstadgade organet är.

(2) En skriftlig blankett krävs för att grunda rättsliga förfaranden.

Om det inte anges för vilken tid den juridiska personen är etablerad, gäller att den är etablerad på obestämd tid.

(1) Flera grundare bildar en juridisk person genom att anta bolagsordning eller ingå ett annat avtal.

(2) Lagen bestämmer i vilka fall en juridisk person kan upprättas även genom rättsliga åtgärder från en person som ingår i grunddokumentet.

(1) En juridisk person skapas på dagen för registrering i det offentliga registret.

(2) Om en juridisk person är etablerad enligt lag, skapas den samma dag som dess ikraftträdande, om inte lagen anger ett senare datum.

(3) Lagen bestämmer i vilka andra fall en anteckning i det allmänna registret inte krävs för bildandet av en juridisk person. Lagen anger i vilka fall det krävs beslut av en myndighet för upprättande eller bildande av en juridisk person.

Det är möjligt att agera på uppdrag av en juridisk person redan innan dess bildande. Den som agerar på detta sätt är berättigad och bunden av endast denna handling; om flera personer agerar är de solidariskt bemyndigade och bundna. En juridisk person kan ta på sig effekterna av dessa åtgärder för sig själv inom tre månader efter att de skapats. I ett sådant fall är hon berättigad och bunden av dessa förhandlingar från början. Om hon tar över dem kommer hon att låta andra deltagare veta att hon har gjort det.

Efter att en juridisk person har skapats är det inte möjligt att begära fastställelse av att den inte har skapats, och registreringen av den i det offentliga registret kan av den anledningen inte hävas.

(2) Den dag en juridisk person förklaras ogiltig träder den i likvidation.

Innan rätten fattar beslut enligt 129 § ska rätten ge den juridiska personen skälig tid på sig att avhjälpa felet, om det är ett fel som kan avhjälpas.

Ogiltigförklaringen av en juridisk person påverkar inte de rättigheter och skyldigheter den har förvärvat.

(1) Namnet på den juridiska personen är dess namn.

(2) Namnet måste särskilja en juridisk person från en annan enhet och innehålla en uppgift om dess juridiska form. Namnet får inte vara vilseledande.

(1) Namnet kan innehålla namnet på en person till vilken den juridiska personen har ett särskilt förhållande. Om en person är vid liv kan hans namn användas i en juridisk persons namn endast med hans samtycke; om han dog utan samtycke, krävs samtycke från hans man och om han inte är det, samtycke från en vuxen ättling, och om han inte är det, samtycke från en förfader.

(2) Om ett efternamn har använts i den juridiska personens namn och om skälet till detta är ett viktigt intresse av familjens skydd, ska 78 § 3 st tillämpas i tillämpliga delar.

(3) Den som har rätt att lämna samtycke till användning av en persons namn i en juridisk persons namn har rätt att när som helst återkalla det, även om han har beviljat det för en viss tid; om något annat avtalats, beaktas inte om återkallelsen av samtycke är motiverat av en väsentlig förändring av omständigheterna eller annan rimlig anledning. Om medgivandet som lämnats för viss tid återkallats utan väsentlig ändring av omständigheterna eller annat skäligt skäl, ska klaganden ersätta den juridiska personen för den skada som uppstår.

(1) Namnet på en juridisk person kan innehålla något karakteristiskt inslag av namnet på en annan juridisk person, om det finns skäl för det i deras inbördes förhållande. Även i så fall måste allmänheten kunna särskilja de två namnen tillräckligt.

(2) Den karakteristiska delen av namnet på en annan juridisk person kan inte användas i namnet utan dess medgivande. Bestämmelsen i 133 § 3 mom. skall tillämpas i tillämpliga delar.

(1) En juridisk person som har drabbats av ifrågasättande av sin rätt till ett namn eller som lidit skada på grund av ett obehörigt ingrepp i denna rätt, eller som hotas av sådan skada, särskilt genom obehörig användning av namnet, kan kräva att den otillåtna inblandningen avstås eller att dess konsekvenser undanröjas.

(2) Samma skydd tillkommer en juridisk person mot var och en som inkräktar på dess rykte eller integritet utan laglig anledning, såvida det inte är för vetenskapliga eller konstnärliga ändamål eller press, radio, TV eller liknande nyheter; dock får inte ens ett sådant ingripande strida mot den juridiska personens legitima intressen.

(1) Vid bildandet av en juridisk person bestäms dess säte. Om det inte stör lugnet och ordningen i huset kan bostaden också vara i lägenheten.

(2) Om en juridisk person är registrerad i det allmänna registret räcker det att i den stiftande rättsakten anges namnet på den kommun där den juridiska personen är belägen; den juridiska personen föreslår dock att den fullständiga adressen till det registrerade kontoret införs i det offentliga registret.

(1) Vem som helst kan göra anspråk på det verkliga sätet för en juridisk person.

(2) En juridisk person kan inte mot den som åberopar den i folkbokförda sätet invända att han har ett verkligt säte på annan ort.

(1) En juridisk person som har sitt säte utomlands kan flytta sitt säte till Tjeckiens territorium. Detta gäller inte om det inte är tillåtet enligt rättsordningen i den stat där den juridiska personen har sitt säte, eller om det gäller en juridisk person som är förbjuden enligt 145 §.

(2) En juridisk person som avser att flytta sitt huvudkontor till Tjeckiens territorium ska till ansökan om registrering i det relevanta offentliga registret bifoga ett beslut om den rättsliga formen för den tjeckiska juridiska personen som den har valt, och de grundande rättsliga förfaranden som krävs enligt den tjeckiska rättsliga koden för denna form av juridisk person.

(3) En juridisk persons interna rättsförhållanden styrs av det tjeckiska rättssystemet efter flyttningen av det registrerade kontoret till Tjeckien. Tjeckisk lag reglerar också ansvaret för dess medlemmar eller medlemmar av dess organ för den juridiska personens skulder, om de uppkom efter ikraftträdandet av flyttningen av det registrerade kontoret till landet.

En juridisk person som har sitt säte i Tjeckien får flytta sitt säte utomlands, om detta inte strider mot allmän ordning och om det är tillåtet enligt rättsordningen i den stat till vilken den juridiska personens säte ska vara. omplacerad.

(1) En juridisk person som avser att flytta sitt huvudkontor utomlands ska offentliggöra denna avsikt, med angivande av adressen till det nya huvudkontoret och den juridiska formen efter flyttningen av huvudkontoret, minst tre månader före datumet för den förväntade flyttningen av huvudkontoret. Borgenärer har rätt att kräva tillräcklig säkerhet för sina utestående fordringar inom två månader efter offentliggörandet om, efter flytt av det registrerade kontoret, indrivningsbarheten för deras fordringar i Tjeckien försämras.

(2) Om det inte finns någon överenskommelse om sättet och omfattningen av säkerheter, beslutar domstolen om tillräcklig säkerhet och dess omfattning, med hänsyn till fordrans art och storlek. Om den juridiska personen inte ställer säkerhet enligt domstolens beslut, svarar ledamöterna i det lagstadgade organet för de skulder som inte säkrats, utom för dem som styrker att de har gjort tillräckliga ansträngningar för att fullgöra beslutet.

(1) Medlem i en juridisk person som inte samtyckt till flytt av säte utomlands har rätt att säga upp medlemskapet i den juridiska personen med verkan från och med dagen för flyttningen av säte. Om en medlem i en juridisk person har rätt till förlikning vid upphörande av medlemskapet, ska den juridiska personen lämna honom förlikning senast vid ikraftträdandet av flyttningen av det registrerade sätet. Ledamöterna i det lagstadgade organet är ansvariga för att denna skyldighet fullgörs.

(2) Medlemmar av den juridiska personen och dess lagstadgade organ ansvarar för skulder som uppkommit före ikraftträdandet av flyttningen av det registrerade sätet, precis som de var före flyttningen av det säte utomlands.

Omlokaliseringen av sätet träder i kraft från dagen för införande av dess adress i det relevanta offentliga registret.

138—142 §§ gäller i tillämpliga delar vid inrättande och flyttning av filialer till juridiska personer.

(1) En juridisk person kan bildas i allmänt eller privat intresse. Dess karaktär bedöms enligt den juridiska personens huvudsakliga verksamhet.

(2) Lagen bestämmer för vilka ändamål en juridisk person kan bildas endast om särskilda villkor är uppfyllda.

(2) Det är förbjudet att etablera en juridisk person beväpnad eller med beväpnade komponenter, såvida det inte är en juridisk person som är etablerad enligt lag, som uttryckligen är tillåten eller föreskriven enligt lag att vara beväpnad eller skapande av en beväpnad komponent, eller en juridisk person som hanterar vapen i samband med sin verksamhet enligt annan lagföreskrift , eller juridisk person vars medlemmar innehar eller använder vapen för idrotts- eller kulturändamål eller för jakt eller för att fullgöra uppgifter enligt annan lagreglering.

Allmännytta är en juridisk person vars uppdrag är att genom egen verksamhet bidra till att den allmänna välfärden uppnås i enlighet med den stiftande rättsakten, om endast integritetspersoner har ett betydande inflytande över den juridiska personens beslut, om den har förvärvat egendom från ärliga källor och om den ekonomiskt använder sin förmögenhet för allmännyttiga ändamål.

En allmännyttig juridisk person har rätt att införa status som allmän nytta i det allmänna registret om den uppfyller de villkor som ställs i en annan lagreglering.

Om allmännyttans ställning är införd i det allmänna registret raderar den som för det allmänna registret det, om den juridiska personen avsäger sig allmännyttans ställning eller om domstolen beslutar att upphäva den. Genom strykning ur det allmänna registret upphör allmännyttans ställning.

Rätten beslutar om återkallande av allmän nytta på förslag av en person som har ett rättsligt intresse av det, eller till och med utan förslag i det fall att den juridiska personen upphör att uppfylla villkoren för sitt förvärv och inte avhjälper bristen inom rimlig tid även på begäran av domstolen.

Endast en juridisk person vars ställning av allmännytta är införd i det allmänna registret har rätt att i sitt namn ange att det är fråga om allmännytta.

(1) Lagen bestämmer, eller de grundande rättsprocesserna bestämmer, på vilket sätt och i vilken utsträckning medlemmarna i den juridiska personens organ fattar beslut på dess vägnar och ersätter dess testamente.

(2) Den juridiska personens goda tro hos medlemmarna i den juridiska personens organ tillskrivs den.

(1) En juridisk person bildar organ med en medlem (enskild) eller flera medlemmar (kollektiv).

(2) En fysisk person som är medlem i ett organ i en juridisk person och som är vald, utsedd eller på annat sätt kallad till tjänst (nedan kallad "ledamot av det valda organet") ska vara helt oberoende. Detta gäller även en företrädare för en juridisk person som själv är medlem i en annan juridisk persons valda organ.

(3) Om den juridiska personens huvudsakliga verksamhet avser minderåriga eller personer med begränsad autonomi och om det huvudsakliga syftet med den juridiska personen inte är affärsverksamhet, kan det grundande rättsförfarandet bestämma att en medlem av den juridiska personens valda kollektiva organ också kan vara en minderårig eller en person med begränsad autonomi.

(1) Den vars konkurs har intygats får bli medlem i ett folkvalt organ om han i förväg har meddelat den som kallar honom till tjänsten; detta gäller inte om det har gått minst tre år sedan insolvensförfarandet avslutades.

(2) Om konkurs för en person som är ledamot av ett folkvalt organ har intygats, ska denne utan oskäligt dröjsmål underrätta den som utsett honom eller henne.

(3) Om det inte skett någon anmälan kan den som har ett rättsligt intresse av det kräva att ledamoten i det folkvalda organet avsätts av rätten. Detta gäller inte om den som utsett ledamoten i det valda organet beslutat, efter att ha fått kännedom om denna persons konkursbevis, att han skulle kvarstå i tjänsten.

Om ledamoten av den juridiska personens valda organ är en annan juridisk person, bemyndigar den en fysisk person att företräda den i organet, annars företräds den juridiska personen av en medlem av dess lagstadgade organ.

(1) Om en ledamot i ett förtroendevald organ har utsetts som inte är behörig enligt lagen, ses hans förordnande till tjänsten som om det inte hade skett. Om en ledamot av ett folkvalt organ förlorar den rättsliga förmågan att vara ledamot av ett folkvalt organ efter att ha kallats till sitt uppdrag, upphör hans uppdrag; ska underrätta den juridiska personen om att funktionen upphör utan onödigt dröjsmål.

(2) Om förordnandet av en person till ledamot i ett folkvalt organ ses som om det inte hade skett, eller om förordnandet är ogiltigt, påverkar detta inte den i god tro förvärvade rättigheten.

(1) Om organet är kollektivt beslutar det om den juridiska personens angelägenheter i församlingen. Den kan besluta i närvaro eller annat deltagande av majoriteten av medlemmarna och fattar beslut med majoriteten av de deltagande medlemmarnas röster.

(2) Om befogenheterna för enskilda ledamöter i organet är uppdelad efter vissa områden, ska bestämmelserna i 1 mom. inte tillämpas. Befogenhetsfördelningen befriar inte övriga medlemmar från skyldigheten att övervaka hur den juridiska personens angelägenheter sköts.

(1) Antas beslutet, på begäran av den ledamot av det valda organet som motsatte sig förslaget, antecknas dennes avvikande mening.

(2) Om förslaget antogs i någon av ledamöternas frånvaro, har denna ledamot rätt att ta del av beslutets innehåll.

(1) Det stiftande lagmötet kan fastställa ett högre antal deltagare för organets förmåga att fatta beslut, kräva ett högre antal röster för antagande av ett beslut eller fastställa ett förfarande genom vilket organets beslutsmetod kan ändras.

(2) Grundande rättsliga förfaranden kan ge organet möjlighet att fatta beslut utanför mötet i skriftlig form eller med hjälp av tekniska medel.

(3) Det stiftande lagliga mötet får bestämma att vid röstlikhet vid beslutsfattandet av den juridiska personens valda organ ska ordförandens röst vara avgörande.

(1) Den som accepterar befattningen som ledamot av ett folkvalt organ förbinder sig att utföra den med erforderlig lojalitet och med erforderlig kunskap och flit. Det anses att han agerar oaktsamt om han inte är kapabel till denna vård av en vederbörlig husman, även om han var tvungen att ta reda på det vid antagandet av tjänsten eller under dess utförande, och inte drar konsekvenserna för sig själv.

(2) En medlem av ett folkvalt organ utför funktionen personligen; detta hindrar dock inte en medlem från att bemyndiga en annan medlem i samma organ att rösta på honom i hans frånvaro.

(3) Om en ledamot av det folkvalda organet inte ersätter den juridiska personen för den skada som åsamkats den genom pliktbrott när han utförde funktionen, trots att han var skyldig att ersätta skadan, är han ansvarig gentemot den juridiska personens borgenär för dess skuld. i den mån han inte ersatt skadan, om borgenären inte kan få fullgörelse av den juridiska personen.

Om en ledamot i ett folkvalt organ avsäger sig sin tjänst genom ett utlåtande som skickas till en juridisk person, upphör tjänsten efter två månader från utlåtandets dag.

Den som företräder den juridiska personen ska klargöra vad som bemyndigar honom att göra det, om det inte redan följer av omständigheterna. Den som tecknar för en juridisk persons räkning ska foga sin underskrift till dess namn samt uppgift om sin funktion eller befattning.

Om en juridisk person företräds av en medlem av dess organ på ett sätt som är infört i det offentliga registret, kan det inte hävdas att den juridiska personen inte fattade det nödvändiga beslutet, att resolutionen var felaktig eller att en medlem av organet har kränkt den antagna resolutionen.

Det lagstadgade organet har alla befogenheter som inte anförtros ett annat organ i en juridisk person genom det grundande rättsliga förfarandet, lagen eller beslut av en offentlig myndighet.

(1) En medlem av det lagstadgade organet får företräda en juridisk person i alla frågor.

(2) Om det lagstadgade organets kompetens tillhör flera personer bildar de ett kollektivt lagstadgat organ. Om det grundande rättsliga förfarandet inte avgör hur dess medlemmar representerar den juridiska personen, gör varje medlem det självständigt. Om den stiftande rättsakten kräver att medlemmarna i det lagstadgade organet agerar tillsammans, kan medlemmen företräda den juridiska personen som ombud var för sig, endast om han har fått fullmakt att utföra en viss rättshandling.

(3) Om en juridisk person med ett kollektivt lagstadgat organ har anställda, ska det anförtro en medlem av det lagstadgade organet rättsliga åtgärder gentemot anställda; i övrigt utövas denna befogenhet av det lagstadgade organets ordförande.

(1) Om det lagstadgade organet inte har ett tillräckligt antal ledamöter som krävs för beslutsfattande, utser rätten de saknade ledamöterna på förslag av den som intygar det lagliga intresset för tiden till dess att nya ledamöter kallas enligt det förfarande som bestäms i grundande av rättsliga förfaranden; I annat fall utser domstolen en förmyndare för den juridiska personen, även utan förslag, närhelst den får kännedom om det under sin verksamhet.

(2) Rätten utser en förmyndare för en juridisk person, även utan förslag, om en medlem av det lagstadgade organets intressen strider mot den juridiska personens intressen och om den juridiska personen inte har en annan medlem i organet som kan företräda den. .

(1) Den juridiska personen representeras av sina anställda i vanlig utsträckning på grund av deras klassificering eller funktion; samtidigt är tillståndet för hur det framstår för allmänheten avgörande. Vad som föreskrivs om en anställds företrädare för en juridisk person gäller på motsvarande sätt om en juridisk persons representation av dess ledamot eller av en ledamot av annat organ som inte är registrerat i det allmänna registret.

(2) Begränsningen av företrädarbefogenheten genom den interna regleringen av den juridiska personen får verkningar gentemot tredje man endast om den måste vara känd för honom.

En juridisk person är bunden av en olaglig handling som begås av en ledamot av ett folkvalt organ, en anställd eller någon annan av dess företrädare gentemot tredje man vid utförandet av sina uppgifter.

(1) En juridisk person upplöses genom rättsliga åtgärder, utgången av tid, beslut av en myndighet eller uppnående av det ändamål för vilket den inrättades och av andra skäl som stadgas i lag.

(2) Frivillig upplösning av en juridisk person beslutas av dess behöriga myndighet.

(1) Efter upplösningen av en juridisk person krävs dess likvidation, såvida inte alla dess tillgångar förvärvas av en juridisk efterträdare, eller om lagen föreskriver något annat.

(2) Om det inte följer av rättegången om upplösning av en juridisk person, vare sig den upplöses med likvidation eller utan likvidation, är det giltigt att den upplöses med likvidation.

Den som beslutat om upplösning av en juridisk person med likvidation kan ändra beslutet till dess att syftet med likvidationen har uppfyllts.

(2) Om lagen tillåter rätten att upplösa en juridisk person av ett skäl som kan avlägsnas, ska domstolen fastställa en skälig tid för att undanröja bristerna innan beslut meddelas.

(1) Om den juridiska personen upplöses under omvandlingen, upplöses den utan likvidation vid omvandlingens ikraftträdandedag.

(2) Om en juridisk persons konkurs har intygats, avbryts den utan likvidation genom att avbryta konkursen efter att ha uppfyllt tidsplanbeslutet, eller genom att avbryta konkursen eftersom tillgångarna är helt otillräckliga; det kommer dock att träda i likvidation om någon egendom dyker upp efter avslutat insolvensförfarande.

(1) Omvandling av en juridisk person är en sammanslagning, delning och förändring av juridisk form.

(2) En juridisk person kan ändra sin juridiska form endast om lagen föreskriver det.

(1) Den som beslutat om omvandling av en juridisk person kan ändra beslutet tills omvandlingen träder i kraft.

(2) Om ombildningen av en juridisk person får verkan kan det inte avgöras att den inte har skett, inte heller kan den rättshandling som ledde till omvandlingen ogiltigförklaras och registreringen av omvandlingen i det allmänna registret kan inte hävas.

(1) Vid omvandlingen ska ett avgörande datum fastställas från vilket den uppsägande juridiska personens agerande ur redovisningssynpunkt betraktas som handlingar som utförs för den efterträdande juridiska personens räkning.

(2) Från och med dagen före den avgörande dagen ska den likviderande juridiska personen eller den juridiska personen delat med avknoppning upprätta det slutliga bokslutet. Den efterträdande juridiska personen eller den juridiska personen dividerad med avknoppning ska på det avgörande datumet upprätta en ingående balansräkning.

(1) Effektiviteten av omvandlingen av en juridisk person som är införd i det offentliga registret inträffar på dagen för införandet i det offentliga registret. I sådant fall sätts den avgörande dagen så att den inte föregår inlämnandet av förslaget till registrering av omvandlingen i det allmänna registret med mer än tolv månader.

(2) Om de inblandade personerna är registrerade i det offentliga registret i olika distrikt, lämnas ett förslag till registrering av omvandlingen i någon av dem och myndigheten kommer att föra in alla antecknade fakta i det offentliga registret samma dag.

(1) En sammanslagning sker genom sammanslagning eller sammanslagning av minst två deltagande juridiska personer. En sammanslagning eller sammanslagning anses vara en överlåtelse av arbetsgivarens verksamhet.

(2) Vid en sammanslagning upphör minst en av de inblandade parterna att existera; rättigheterna och skyldigheterna för de uppsägande personerna överförs till endast en av de deltagande personerna som efterträdande juridisk person.

(3) Vid en fusion upphör alla deltagande personer att existera och en ny juridisk person skapas i deras ställe som efterträdande enhet; rättigheter och skyldigheter för alla försvinnande personer överförs till den.

(1) En juridisk person med split delas vid etablering av nya juridiska personer, eller så delas den vid en samtidig fusion med andra juridiska personer (nedan kallad "delning genom fusion"). En juridisk person kan också bildas genom avspaltning eller genom att kombinera flera uppdelningsmetoder. Som överlåtelse av arbetsgivarens verksamhet anses delning genom fusion, avknoppning samt andra delningssätt.

(3) När en juridisk person delas genom avknoppning, sägs eller avslutas den delade juridiska personen inte utan den avskilda delen av dess rättigheter och skyldigheter överförs till en befintlig eller nybildad efterträdande enhet.

I de fall som avses i 179 § 2 eller 3 § ska den behöriga myndigheten i den juridiska personen besluta vilka anställda i den uppsägande juridiska personen som ska bli anställda i enskilda efterträdande juridiska personer.

Juridiska personer med olika juridiska former får gå samman och delas endast om lagen föreskriver det.

Om dess egendom genom omvandling av en juridisk person övergår till en efterträdande juridisk person, och om det enligt annan lagreglering krävs medgivande av en offentlig myndighet för överlåtelse av rättigheter och skyldigheter, krävs även detta samtycke. för omvandling av en juridisk person.

(1) När den juridiska formen ändras upphävs eller upphör inte den juridiska person vars juridiska form ändras, endast dess rättsliga villkor ändras, och när det gäller ett aktiebolag även dess medlemmars juridiska status.

(2) Om den dag då kontraktsförslaget eller beslutet att ändra den juridiska formen upprättades inte är en balansdag enligt annan lagreglering, ska den juridiska personen upprätta ett delårsbokslut för den dagen. De uppgifter från vilka bokslutet är sammanställt från och med dagen för behandlingen av ändringen av juridisk form får inte föregå dagen för den juridiska personens beslut om ändring av juridisk form med mer än tre månader.

(1) Beslut kan fattas om omvandling av en juridisk person som upprättats i lag om lagen uttryckligen föreskriver det.

(2) Omvandling av en juridisk person som inrättats genom beslut av en myndighet beslutas av denna myndighet.

En juridisk person som är registrerad i det allmänna registret upphör att existera på dagen för strykningen ur det allmänna registret.

En juridisk person som inte är registreringspliktig i det allmänna registret upphör att existera vid avslutad likvidation.

(1) Syftet med likvidationen är att reglera tillgångarna i den likviderade juridiska personen (likvidationsväsendet), reglera skulder till borgenärer och disponera nettotillgångsbalansen som följer av likvidationen (med likvidationssaldot) i enlighet med lagen.

(2) En juridisk person går i likvidation den dag den upplöses eller ogiltigförklaras. Om en i det offentliga registret registrerad juridisk person går i likvidation, ska likvidatorn utan oskäligt dröjsmål föreslå likvidation i det allmänna registret. Under likvidation använder den juridiska personen sitt namn med tillägget "i likvidation".

Om en juridisk person går i likvidation, får ingen lagligen handla för dess räkning utöver det tillämpningsområde som anges i 196 § från det ögonblick då han fick kännedom om dess likvidation eller när han borde och kunde ha fått kännedom om det.

(1) Vid inträdet i likvidation ska den behöriga myndigheten utse en likvidator till den juridiska personen; endast en person som är kvalificerad att vara medlem av det lagstadgade organet kan vara likvidator. Om likvidatorns funktion upphör före upplösningen av den juridiska personen, ska den behöriga myndigheten i den juridiska personen utan onödigt dröjsmål utse en ny likvidator.

(2) Om den juridiska personen är i likvidation och om likvidatorn inte har kallats, utövar alla ledamöter av det lagstadgade organet hans befogenhet.

Om flera likvidatorer kallas för att likvidera en juridisk person bildar de ett kollektivt organ.

(1) En likvidator utses av rätten, även utan förslag, för en juridisk person som trätt i likvidation utan att likvidator tillkallats enligt 189 §. Rätten utser en likvidator även om den själv beslutat att upplösa den juridiska personen.

(2) På förslag av den som intygar lagligt intresse av detta entledigar rätten en likvidator som inte fullgör sina åligganden på ett korrekt sätt och utser en ny likvidator.

(3) Om inget annat förslag har lämnats eller om förslaget inte kan bifallas, kan rätten utse en ledamot av det lagstadgade organet till likvidator i förfarandet enligt 1 eller 2 mom. även utan dennes samtycke. En sådan likvidator kan inte avgå från sin tjänst. Han kan dock föreslå rätten att befria honom från hans befattning, om han visar att han inte rättvist kan åläggas att utföra befattningen.

(4) Om likvidator inte kan utses ens enligt punkt 3, utser rätten honom bland de personer som är upptagna i förteckningen över konkursförvaltare.

Om likvidatorn har utsetts av domstolen, ska tredje man ge likvidatorn samarbete i samma utsträckning som de är skyldiga att tillhandahålla det till konkursförvaltaren.

Likvidatorn förvärvar ett lagstadgat organs befogenheter vid tidpunkten för utnämningen. Likvidatorn är lika ansvarig för att han fullgör sina uppgifter som medlem av det lagstadgade organet.

Endast rätten kan entlediga den likvidator som utsetts till tjänsten.

Likvidatorns arvode och betalningssättet bestäms av den som kallat honom.

(1) Likvidatorns verksamhet kan endast ha ett syfte som motsvarar likvidationens art och mål.

(2) Om en juridisk person har förvärvat ett arv eller ett kvarlåtenskap med villkor, tidsförpliktelse eller föreläggande, kommer likvidatorn att iaktta dessa restriktioner. Men om den juridiska personen fick öronmärkta medel från offentliga budgetar, kommer likvidatorn att använda dessa medel enligt beslut av den myndighet som tillhandahöll dem; likvidatorn går tillväga på liknande sätt om den juridiska personen fått medel öronmärkta för att uppnå ett allmännyttigt syfte.

Under likvidationen kommer likvidatorn i första hand att tillgodose de anställdas krav; detta gäller inte om den juridiska personen är i konkurs.

(1) Likvidatorn ska underrätta alla kända borgenärer om den juridiska personens inträde i likvidation.

(2) Likvidatorn ska utan onödigt dröjsmål minst två gånger i rad, med minst två veckors mellanrum, offentliggöra underrättelsen enligt punkt 1 samt en uppmaning till borgenärer att anmäla sina fordringar inom en tid som inte får vara kortare än tre månader. från den andra publikationen.

(1) Likvidatorn ska upprätta öppningsbalansräkning och inventering av den juridiska personens tillgångar på dagen för den juridiska personens likvidation.

(2) Likvidatorn kommer att utfärda en inventering av tillgångar mot betalning av kostnader till varje borgenär som begär det.

Om likvidatorn under likvidationen upptäcker att den juridiska personen är i konkurs, ska han utan oskäligt dröjsmål göra en insolvensbegäran, om det inte är fråga om ett fall som avses i 201 §.

(1) Om det är ett fall enligt 173 § andra stycket och likvidationsintäkterna inte är tillräckliga för att täcka alla skulder, kommer likvidatorn att betala kostnaderna för likvidationen av intäkterna i den första gruppen, tillgodose de anställdas fordringar från saldot. i den andra gruppen, och sedan betala övriga borgenärers fordringar i den tredje gruppen.

(2) Om det inte är möjligt att fullt ut reglera fordringar i samma grupp kommer de att tillgodoses proportionellt.

(1) Om det inte är möjligt att tjäna pengar på hela likvidationstillgången inom rimlig tid, kommer likvidatorn att reglera kostnaderna och fordringarna från den första och sedan från den andra gruppen, om möjligt, från delintäkterna; detta påverkar inte § 201, stycke 2. Likvidatorn erbjuder sedan borgenärerna av den tredje gruppens fordringar likvidationsämnet att ta över för betalning av skulder.

(2) Om det inte är möjligt att tjäna pengar på ens en del av likvidationsegendomen inom rimlig tid, eller om den första och den andra gruppens fordringar inte helt regleras av delintäkterna, kommer likvidatorn att erbjuda likvidationsegendomen att övertas av alla borgenärer.

(3) En borgenär som har erbjudits likvidationstillgångar enligt punkt 1 eller 2 och inte har svarat på erbjudandet inom två månader anses ha accepterat erbjudandet; denna effekt inträder inte om likvidatorn inte har instruerat honom i erbjudandet.

(1) Borgenärer som övertar likvidationstillgångarna har var och en rätt till en andel som bestäms av förhållandet mellan deras fordringsbelopp; i övrigt är deras anspråk släckta.

(2) Om någon av borgenärerna vägrar att delta i övertagandet av likvidationstillgångarna anses deras fordran utsläckt. Detta gäller inte om tidigare okända tillgångar hos den juridiska personen senare upptäcks.

(1) Om alla borgenärer vägrar att överta likvidationsämnet, övergår likvidationsämnet till staten på dagen för upplösningen av den juridiska personen; likvidatorn ska underrätta den behöriga myndigheten enligt annan lag utan onödigt dröjsmål.

(2) Utan hänsyn till 201—203 §§ har en borgenär som är säkerställd borgenär enligt annan lag rätt till fullgörande av den säkerhet med vilken hans fordran var säkerställd. Om den säkrade borgenären inte på detta sätt till fullo blir tillgodosedd i sin fordran, har han rätt till resten av fullgörandet enligt 201—203 §§.

(1) Så snart likvidatorn har slutfört allt som föregår hanteringen av likvidationsbehållningen eller överlåtelsen av likvidationstillgångarna enligt 202 § eller anmälan enligt 204 §, skall han upprätta en slutrapport om likvidationens gång, i som han åtminstone ska ange hur likvidationstillgångarna har disponerats och i förekommande fall även ett förslag till användning av likvidationsbehållningen. Likvidatorn upprättar samma dag bokslutet. Likvidatorn bifogar ett underskriftsprotokoll till bokslutet.

(2) Slutbetänkandet, förslaget till användning av likvidationssaldot och bokslutet lämnas av likvidator för godkännande till den som utsett honom till tjänsten. Den som har blivit likvidator enligt 189 § 1 mom. ska till myndigheten hos den juridiska person som har befogenhet att avsätta honom lämna en slutredovisning, ett förslag till användning av likvidationssaldo och bokslut, eller makten att kontrollera honom. Om sådan befogenhet inte finns ska likvidatorn överlämna dessa handlingar och förslag för godkännande av rätten.

(3) Utplåning av en juridisk person ur det allmänna registret hindras inte av att de handlingar som avses i 1 mom. inte har godkänts.

(1) Så länge rättigheterna för alla borgenärer som i tid framställt sina fordringar enligt 198 § inte är tillgodosedda, kan del av likvidationsbehållningen inte betalas ut vare sig i form av förskottsbetalning eller användas på annat sätt.

(2) Om fordringen är bestridd eller ännu inte förfallen kan likvidationsbehållningen användas endast om tillräcklig säkerhet har ställts till borgenären.

Likvidationen avslutas med användningen av likvidationssaldot, borgenärens övertagande av likvidationssubstansen eller avslag. Likvidatorn lämnar förslag om strykning av den juridiska personen ur det offentliga registret inom trettio dagar från likvidationens slut.

Upptäcks dess tidigare okända egendom redan före raderingen av en juridisk person ur det allmänna registret eller om behov av andra nödvändiga åtgärder visar sig, upphör likvidationen inte och likvidatorn kommer att reglera denna egendom eller vidta andra nödvändiga åtgärder. Efter dessa förhandlingars slut, fortsätter han enligt §§ 205 till 207; bestämmelserna i 170 § gäller inte.

(1) Upptäcks okända tillgångar hos en juridisk person efter utplåning ur det offentliga registret eller om annat rättsskyddsvärt intresse framkommer, beslutar rätten, på förslag av den som intygar rättssubjektet, upphäver raderingen av den juridiska personen. om dess likvidation och utser en likvidator. Enligt detta beslut skall den som för det allmänna registret däri föra in återställandet av den juridiska personen, att den är i likvidation och uppgift om likvidatorn. Sedan restaureringen har den juridiska personen setts som om den aldrig hade upphört att existera.

(2) Om den juridiska personen har återställts på grund av upptäckten av okända tillgångar, kommer de otillfredsställda fordringarna från dess borgenärer att återställas.

(1) Ett företag skapas som en juridisk person av en grupp av personer.

(2) En juridisk person som bildas av en enda medlem ses som ett bolag.

(1) Ett företag kan ha en enda medlem om det är tillåtet enligt lag. I ett sådant fall kan en enskild medlem i bolaget inte frivilligt säga upp sitt medlemskap om inte en ny person tar hans plats som en följd av detta.

(2) Om antalet medlemmar i bolaget sjunker under det antal som fastställts i lag, kommer domstolen att upphäva det även utan motion och besluta om dess likvidation. Först kommer han dock att ge henne en rimlig tid för att åtgärda situationen.

(1) Genom att acceptera medlemskap i bolaget åtar sig medlemmen att uppträda ärligt mot det och att bevara dess interna ordning. Bolaget får inte på ett orimligt sätt gynna eller missgynna sin medlem och måste skydda sina medlemsrättigheter och legitima intressen.

(2) Om en medlem i ett privat bolag missbrukar rösträtten till skada för helheten, beslutar rätten, på förslag av den som styrker ett lagligt intresse, att denna ledamots röst inte kan beaktas för en viss fall. Denna rätt upphör att gälla om motionen inte lämnas in inom tre månader från den dag då röstmissbruket inträffade.

Om en medlem av bolaget eller en medlem av dess organ skadar bolaget på ett sätt som fastställer hans skyldighet att ersätta och genom vilket även en annan medlem i bolaget skadades i fråga om värdet av hans deltagande, och om endast denna medlem gör anspråk på ersättning, får rätten ålägga den skadelidande skyldighet även utan särskilt förslag att ersätta den orsakade skadan endast till bolaget om omständigheterna i målet motiverar det, särskilt om det är tillräckligt uppenbart att en sådan åtgärd även kommer att ersätta skadan. till det devalverade deltagandet.

(1) Minst tre personer som leds av ett gemensamt intresse kan bilda en förening för att fullgöra den som en självstyrande och frivillig förening av medlemmar och gå samman i den.

(2) Om föreningarna bildar en ny förening som sin förening för att driva ett gemensamt intresse, ska de uttrycka dess föreningskaraktär i den nya föreningens namn.

(1) Ingen får tvingas delta i föreningen och ingen får hindras från att lämna den.

(2) Medlemmar i föreningen ansvarar inte för hans skulder.

Föreningens namn ska innehålla orden "förening" eller "registrerad förening", men förkortningen "zs" räcker.

(1) Föreningens huvudsakliga verksamhet kan endast vara tillgodoseende och skydd av de intressen för vars fullgörande föreningen bildades. Företagande eller annan förvärvsverksamhet kan inte vara föreningens huvudverksamhet.

(2) Utöver huvudverksamheten får föreningen även utveckla en sekundär ekonomisk verksamhet bestående av näringsverksamhet eller annan inkomstbringande verksamhet, om dess syfte är att stödja huvudverksamheten eller det ekonomiska utnyttjandet av föreningens egendom.

(3) Vinsten från föreningens verksamhet kan endast användas till föreningens verksamhet, inklusive administration av föreningen.

En stiftelse är en juridisk person skapad av tillgångar öronmärkta för ett specifikt ändamål. Dess verksamhet är knuten till det syfte för vilket den bildades.

Stiftelsen bildas genom stiftande rättsprocess eller genom lag, i vilken även dess egendomssäkerhet och ändamål ska fastställas.

Stiftelsens interna villkor styrs av dess stadgar.

(1) Grundaren bildar en stiftelse för att permanent tjäna ett socialt eller ekonomiskt användbart syfte. Stiftelsens ändamål kan vara allmännytta, om den består i att stödja den allmänna välfärden, eller välgörenhet, om den består i att stödja en viss krets av personer som bestäms enskilt eller på annat sätt.

(2) Det är förbjudet att bilda en stiftelse i syfte att stödja politiska partier och rörelser eller på annat sätt delta i deras verksamhet. Det är förbjudet att bilda en stiftelse som uteslutande tjänar vinstsyfte. Om stiftelsen fyller ett förbjudet ändamål, kommer domstolen att upphäva det även utan yrkande och förordna om dess likvidation.

(1) En stiftelse kan driva en verksamhet om verksamheten endast är en sekundär verksamhet och intäkterna från verksamheten endast tjänar till att stödja dess syfte; stiftelsen får dock inte bedriva verksamhet om stiftaren har undantagit det i stiftelsestadgan. Under samma förutsättningar kan stiftelsen överta ledningen av ett kommersiellt företag.

(2) Stiftelsen får inte vara delägare i ett företag med obegränsat ansvar.

(1) Stiftelsens namn innehåller ordet "stiftelse".

(2) En beteckning som anger dess syfte är en vanlig del av stiftelsens namn.

(1) Grundaren bildar en kapitalfond för ett socialt eller ekonomiskt användbart ändamål.

(2) Namnet på kapitalfonden ska innehålla orden ”kapitalfond”.

En kapitalfond upprättas genom stiftelseurkund eller förvärv vid dödsfall.

(2) Om kapitalfonden bildas genom förvärv vid dödsfall och om stiftaren inte specificerar metoden för att utse de första ledamöterna av förvaltnings- och övervakningsnämnden, eller den första revisorn, utser testamentsexekutorn dem; i annat fall utses de av domstolen på förslag av en person som intygar ett lagligt intresse av det.

Kapitalfonden skapas på dagen för registrering i det allmänna registret.

(1) Kapitalfondens tillgångar utgörs av insättningar och donationer, vars föremål inte behöver uppfylla kravet på permanent inkomst. Vad som finns i kapitalfondens egendom kan inte intecknas eller på annat sätt användas till säkerhet för en skuld; rättsliga åtgärder som strider mot den bortses från.

(2) Kapitalfondens egendom kan överlåtas om den överensstämmer med kapitalfondens ändamål. Det kan också användas för en investering som anses vara försiktig.

(3) Kapitalfonden skapar inte kapital eller kapital.

(1) Om detta uttryckligen medges av den stiftande rättegången, får styrelsen efter ett förhandsutlåtande av förvaltningsrådet eller revisorn besluta att ändra kapitalfondens juridiska form till en stiftelse. Beslutet om ändring av den juridiska formen ska innehålla minst beteckningen på kapitalfonden med namn, säte och identifieringsuppgifter samt de krav som anges på kapitalhandlingen.

(2) Beslutet kräver formen av allmän handling.

(1) Minst trettio dagar före sammanträdet i förtroendenämnden ska kapitalfonden offentliggöra ett meddelande om avsikt att ändra sin juridiska form.

(2) En borgenär i en kapitalfond som registrerar sin fordran inom sex månader från den dag då registreringen av ändringen trädde i kraft mot tredje man kan begära att sin fordran tryggas med tillräcklig säkerhet om fordringens fordringsbarhet försämras till följd av förändring i juridisk form. Om borgenären styrker att hans fordrans verkställbarhet till följd av ändringen i juridisk form kommer att försämras väsentligt, har han rätt till tillräcklig säkerhet redan innan ändringen i juridisk form registreras i det allmänna registret.

(1) Om det inte varaktigt är möjligt för kapitalfonden att fortsätta att fylla sitt syfte, beslutar styrelsen om kapitalfondens upphörande med likvidation och väljer en likvidator.

(2) Om kapitalfonden inte uppfyller det ändamål för vilket den inrättades, kommer domstolen att upphäva den på förslag av en person som intygar ett lagligt intresse i den och kommer att förordna om dess likvidation.

a) namnet på institutet och dess huvudkontor,

b) syftet med institutet genom att definiera föremålet för dess verksamhet, eventuellt även föremålet för dess verksamhet,

c) information om beloppet på insättningen eller dess icke-monetära föremål,

d) antalet styrelseledamöter samt dess första ledamöters namn och hemvist a

e) uppgifter om institutets interna organisation, om det inte är förbehållet genom förordningen om institutets stadgar.

(1) Om stiftarens rättsliga förfaranden inte anger en annan metod, utser och entledigar stiftaren styrelsens ledamöter. Om detta inte är möjligt, väljs och entledigas styrelsens ledamöter av förvaltningsrådet, om det har inrättats; i annat fall väljer och avsätter styrelsen sina ledamöter själv.

(2) Om det grundande rättsförfarandet inte anger en annan mandatperiod för en styrelseledamot är det tre år. Om detta inte utesluter grundande av rättsliga förfaranden, kan en styrelseledamot väljas upprepade gånger; om styrelsen själv väljer och avsätter sina ledamöter kan samma person omväljas för högst två på varandra följande mandatperioder.

(3) Om ett förvaltningsråd har inrättats är medlemskap i styrelsen och i förvaltningsrådet oförenligt.

Styrelsen väljer och avsätter direktören, övervakar utövandet av hans befogenheter och beslutar om institutets rättsliga förfaranden mot direktören; om inte annat anges, agerar styrelsens ordförande på uppdrag av institutet i dessa rättsliga förfaranden.

(1) Styrelsen godkänner budget, ordinarie och extra bokslut samt institutets årsredovisning.

(2) Styrelsen beslutar om driftsättning av en kommersiell anläggning eller annan sekundär verksamhet vid institutet eller om att ändra dess ämne, såvida inte det grundande rättegången föreskriver annat.

(2) Om inte annat anges i den stiftande rättsakten, lämnar styrelsen även förhandsmedgivande till en rättshandling genom vilken institutet förvärvar eller förlorar äganderätten till lös egendom, vars värde är högre än värdet av en småskalig kontrakt enligt lagen om offentlig upphandling.

(1) Om detta bestäms av den grundande rättegången eller om det är ändamålsenligt, utfärdar styrelsen institutets stadgar och reglerar institutets interna organisation och närmare uppgifter om dess verksamhet.

(2) Institutet publicerar stadgan genom att deponera den i dokumentsamlingen. Vem som helst kan ta del av stadgan i det offentliga registret och få utdrag, beskrivningar eller kopior ur den. Samma rätt kan även utövas vid institutets huvudkontor.

Om stadgan inte anger att ledamöterna i institutets organ har rätt till ersättning för utförandet av sina uppgifter och sättet att fastställa det, har direktören rätt till sedvanlig ersättning och det anses att funktionerna för ledamöterna i andra organ är hedersbetygelser. I ett sådant fall ska styrelsen fastställa storleken på styrelseledamotens ersättning eller sättet för dess fastställande.

(1) Institutet redovisar separat de kostnader och intäkter som är förknippade med huvudämnet för verksamheten, med driften av en kommersiell anläggning eller annan sekundär verksamhet samt med institutets administration.

(2) Instituttets finansiella rapport verifieras av revisorn om det krävs enligt den grundläggande rättsakten eller stadgan, eller om beloppet av institutets nettoomsättning överstiger tio miljoner CZK. I dessa fall kontrollerar revisorn även institutets årsredovisning.

(1) Institutets årsredovisning innehåller, utöver de krav som ställs i andra lagregler som reglerar redovisningen, andra viktiga uppgifter om institutets verksamhet och förvaltning, inklusive storleken på de utbetalningar som lämnats till ledamöterna i institutets organ, samt eventuella ändringar av institutets verksamhet. grundande av rättsprocesser eller ändringar av medlemskapet i institutets organ.

(2) Om det i grundande rättegången inte anges något annat sätt för publicering, ska institutet offentliggöra årsredovisningen senast sex månader efter räkenskapsperiodens utgång genom att deponera den i en samling handlingar. Vem som helst kan ta del av stadgan i det offentliga registret och få utdrag, beskrivningar eller kopior ur den.

Om institutet inte uppfyller sitt syfte på lång sikt upphäver domstolen det på förslag av en person som styrker det lagliga intresset.

I andra fall skall bestämmelserna om stiftelsen tillämpas på liknande sätt som institutets rättsliga förhållanden; bestämmelserna om stiftelsekapital och stiftelsekapital gäller dock inte.

(1) Om en förmyndare förordnas, kan förmyndaren eller någon närstående till förmyndaren begära inrättande av ett förmyndarråd; vårdnadshavaren kallar till möte med avdelningens närstående och hans vänner, om de är kända för honom, så att mötet äger rum inom trettio dagar från det att begäran mottagits. Om sammanträdet inte sammankallas i tid eller om det inte hålls av annan anledning eller om förmyndarrådet inte väljs, sammankallar rätten även utan förslag.

(2) Vårdnadshavaren, varje person som står vårdnadshavaren nära och någon av hans vänner får närvara vid mötet, även om han inte har blivit inbjuden; var och en av dem har en röst. Om minst fem personer närvarar vid mötet kan överförmyndarstyrelsen väljas.

(1) De vid mötet närvarande personerna väljer ledamöterna i förmyndarrådet eller deras ersättare med majoritet av rösterna. Under valet ska man om möjligt iaktta lika representation av de i 472 § upptagna.

(2) Medlem i förmyndarrådet kan endast vara en person som styrker ett långsiktigt och seriöst intresse för avdelningen och förmåga att visa det i framtiden och vars intressen inte står i konflikt med avdelningens intressen. Förmyndaren kan inte vara medlem i överförmyndarrådet.

Förmyndarrådet har minst tre medlemmar. Den kan lösa i närvaro av majoriteten av medlemmarna; om överförmyndarnämnden har tre ledamöter krävs dock närvaro av samtliga. Beslut fattas av förmyndarrådet med en majoritet av de närvarande medlemmarna.

Protokoll över val av ledamöter i förmyndarrådet och ersättare upprättas av en av de närvarande utsedd protokollförare. Det ska framgå av protokollet när stämman hölls, vem som deltog i det, vem som valdes till protokollförare, ledamot i överförmyndarnämnden och ersättare samt hur många röster, om någon protesterade mot mötets gång och av vilken anledning. Protest som lämnas i skriftlig form ska bifogas protokollet. Protokollet över valet av ledamöter i överförmyndarrådet ska överlämna protokollet till överförmyndaren och den domstol som har utsett överförmyndaren.

(1) Rätten får på förslag av vårdnadshavare eller någon som är behörig att delta i sammanträdet eller utan förslag förklara valet ogiltigt, om det har skett ett sådant lagbrott att vårdnadshavaren riskerar att bli skadas som följd. Rätten skall i sådant fall utan oskäligt dröjsmål förordna om nyval.

(2) Om det finns allvarliga skäl för detta, får rätten efter inledande av talan avbryta utövandet av rättigheterna för en ledamot i förmynderskapsnämnden till dess att beslut har fattats om valets ogiltighet.

(1) En ledamot i överförmyndarnämnden väljs på obestämd tid. Han kan avgå från sin befattning; återkallelse träder i kraft vid leverans av skriftligt meddelande till vårdnadshavaren och domstolen. Han skall underrätta övriga ledamöter i överförmyndarrådet om sin avgång.

(2) Rätten får på förslag av överförmyndaren eller någon av de personer som är behöriga att delta i sammanträdet eller på eget initiativ avsätta en ledamot av överförmyndarnämnden från uppdraget, om ledamoten av överförmyndarnämnden allvarligt eller upprepade gånger åsidosätter sina skyldigheter, om han tappar intresset för avdelningen eller om hans intressen upprepade gånger står i konflikt med avdelningens intressen. Bestämmelsen i 476 § 2 mom. skall tillämpas i tillämpliga delar.

(3) När en ledamot i överförmyndarrådet upphör att fungera, ombesörjer överförmyndaren eller ordföranden i överförmyndarrådet val av ny ledamot i överförmyndarrådet eller en ersättare. Om valet inte sker utan onödigt dröjsmål, förfar rätten på liknande sätt enligt 472 § 1 mom.

(1) Förtroenderådet sammanträder minst en gång per år; det kallas till sammanträde av dess ordförande eller av överförmyndaren, eljest av någon ledamot av överförmyndarrådet eller av rätten på förslag av den som intygar allvarligt intresse i avdelningen, eller även utan förslag.

(2) Förmyndarrådet kommer att bjuda in både avdelningen och vårdnadshavaren till mötet.

(3) Det ska framgå av protokollet från överförmyndarrådets möte när det hölls, vilka som deltagit i det, vilka beslut som fattats, vem som väckte protest och vem som förde protokollet. Om det inte framgår av protokollet vem som röstat för förslaget och vem som är emot förslaget, förutsätts att samtliga närvarande ledamöter i överförmyndarnämnden röstat för förslagets antagande. Protokollet överlämnas av överförmyndarrådets ordförande till överförmyndaren och den domstol som utsett överförmyndaren.

(1) Vid sitt ordinarie sammanträde behandlar överförmyndarrådet överförmyndarens redogörelse för dennes verksamhet i församlingens angelägenheter, synpunkter på inventeringen av församlingens egendom och redovisningen av dess förvaltning samt redogörelsen för eventuella ersättningar till förmyndaren för skötseln av egendomen.

(2) Beslutar överförmyndarrådet härom, kommer dess genom beslutet bemyndigade ledamot till rätten att framlägga förslag till ändring av beloppet av överförmyndararvodet för förvaltningen av avdelningens tillgångar.

(3) Om överförmyndarrådet beslutar att göra det, kommer dess behöriga medlem att lägga fram ett förslag till rätten om att upphäva förmynderskapet, eller att avsätta förmyndaren och ersätta denne med en annan person.

(3) Om det ligger i avdelningens intresse kan överförmyndarrådet besluta vilka ytterligare beslut av vårdnadshavaren om avdelningen som är föremål för dess godkännande; sådana beslut får inte begränsa förmyndaren utöver vad som är rimligt under omständigheterna.

En ledamot av överförmyndarrådet som inte röstat för dess beslut, en förmyndare eller en avdelning får inom femton dagar från det att beslutet fattats föreslå rätten att upphäva överförmyndarrådets beslut och ersätta det med ett eget beslut. . Fram till dess att domstolen beslutar får överförmyndarrådets beslut inte rättsverkningar.

(1) Om ett förmyndarråd inte kan inrättas på grund av bristande intresse hos ett tillräckligt antal personer som anges i 472 § 1 mom. eller av andra liknande skäl, får rätten på förslag av någon av dessa personer besluta att befogenheterna för förmyndarrådet kommer att utövas av endast en av dessa personer och samtidigt besluta om dess förordnande.

(2) Om överförmyndarrådet inte väljs och om förfarandet enligt 1 mom. inte är möjligt, godkänner rätten i stället för överförmyndarrådet de åtgärder som förmyndaren för avdelningens parter eller dennes egendom gör.

(1) Om rätten inte har godkänt det får vårdnadshavaren inte samtycka till ändring av avdelningens personliga ställning.

(4) Innan rätten fattar beslut enligt 1—3 mom., ska rätten begära ett yttrande av överförmyndarrådet. Om överförmyndarrådet inte inom skälig tid informerar domstolen om sitt yttrande, avgör rätten på egen hand.

(1) En juridisk person vars huvudsakliga verksamhet består i att vårda personer med funktionsnedsättning och bevaka deras intressen har rätt att föreslå att ett sammanträde ska sammankallas för att inrätta en förmyndarnämnd.

(2) En juridisk person vars huvudsakliga verksamhet består i vård av personer med funktionsnedsättning och skydd av deras intressen, som har varit verksam kontinuerligt i Tjeckien i minst tre år och har haft regelbunden kontakt med avdelningen i minst tre månader, har rätt att vara ledamot i överförmyndarrådet eller delta i dess sammanträde , ett möte för att inrätta ett överförmyndarråd och föreslå rätten att upphäva överförmyndarrådets beslut och ersätta det med ett eget beslut. Men om denna juridiska person inte utövar sina rättigheter i enlighet med avdelningens intressen, tar rätten dessa rättigheter ifrån avdelningen, vårdnadshavaren eller medlemmarna i överförmyndarrådet.

(1) Den förmyndare som förvaltar avdelningens egendom ska inom två månader från hans förordnande upprätta en inventering över den förvaltade egendomen och överlämna den till rätten, avdelningen och överförmyndarrådet.

(2) Under förmynderskapets varaktighet ska överförmyndaren varje år senast den 30 juni upprätta en redovisning över förvaltningen av tillgångarna, om det inte är överenskommet med medlemmarna i överförmyndarrådet att redovisningen ska lämnas tidigare. Om det finns ett viktigt skäl för detta kan överförmyndaren eller överförmyndarrådet föreslå rätten att överförmyndaren ska vara skyldig att upprätta en extra redovisning. Förmyndaren ska överlämna varje räkning till avdelningen, överförmyndarnämnden och domstolen.

(3) Förmyndaren, vars befattning upphör, avlämnar slutredovisningen för förvaltningen av egendomen till överförmyndaren, överförmyndarrådet och rätten i förekommande fall även till nästa förmyndare eller domstolskommissarie som förordnas i skiftesförrättningen. Om vårdnadshavaren avlider, skall den som har dessa handlingar och handlingar hos sig till den domstol som utsett honom utfärda handlingar och andra handlingar som rör avdelningen och hans angelägenheter.